Vi är tillbaka i Fairbanks efter en helt fantastisk helg i Barrow. Dessvärre såg vi inga isbjörnar men där emot en helt otrolig värld av svart lavasten, öde vindpinad tundra, ett blankt hav, små hus och kyrkor och en befolkning som fortfarande kämpar för att överleva på ett av världens mest ogästvänliga områden.
Tack till världens bästa värdpar; Carrie och Alan som lånade ut sin extrasäng och luftmadrass och som hjälpte oss med allt och stekte pannkakor på morgonen!

Fairbanks.
Här hade vi tänkt hinna med lite sightseeing på måndan men det slutade med att vi gick till the mall och letade febrilt efter en matbutik. Nicole pekade glatt på en ”Sam’s” men när vi klev in visade det sig vara en ”Galne Gunnar” för Alaskabor. Storpack av allt, 40kilo kött, enorma biffstekar, 20 munkar, 40 chipspåsar, 11 par strumpor till och med storpack av vin- och spritflaskor.
Man kände sig som Alice i Underlandet.
Till slut hittade vi en mer ”normal” mataffär och kunde proviantera inför morgondagen.

Kvällen har annars varit perfekt och tillbringats i glada vänners lag.
35-årige Stefan Milkowski bor 7 miles utanför Fairbanks i skogen. En av de trevligaste personer vi träffat längs vägen.
Han är frilansjournalist från New York men bestämde sig för att flytta till Alaska för några år sedan och byggde sig en stuga mitt ute i ingenstans. Här finns inget rinnande vatten eller toalett (toan finns i en separat byggnad ute i skogen), maten lagas på en enkel kokplatta och värmen kommer från en järnkamin i det enda rummet. Men i frysen finns fullt med älgkött från egna jaktturer, hyllorna är fulla med inlagd lax i små glasburkar och väggen täcks med inbyggda bokhyllor där man hittar böcker om Alaska och dikter av Rilke. Veden hugger han själv från träden på tomten.
Stefan hämtade upp oss i Fairbanks med pick-upen och vi tillbringade en trevlig kväll med att äta älgmackor och dricka Lambrusco. Sedan en sightseeingtur för att se det lokala nattlivet innan han släppte av oss Down-town igen.
Nicole har däckat, endast Ninna är vaken…