In vino veritas

Fest, sång och firande. Den tredje torsdagen i november släpps traditionsenligt årets Beaujolais Noveau så i förrgår flödade vinet gratis i Paris när klockan slog tolv. Traditionen med en fest kring detta rödtjut startades strax efter kriget,  då anordnades en fest för att hylla det unga vinet och markera att skördetiden var över i november. Sedan dess har det rullat på år efter år.

Denna årgång har enligt uppgifter varit svår, med en kall vår och lika kall försommar. Men så ändrades vädret och Gamay-druvorna fick mogna under bättre förhållanden. I torsdags var det dags att korka upp flaskorna och uppsluppenheten märktes inte bara i storstäderna utan även i lilla Cannes-La-Bocca.

Strax före stängningsdags går jag in i den lilla lokala matbutiken något kvarter bort för att handla och möts av en ovanligt glad butiksägare; ”Beaujolais nouveau est arrivé”, ropar han. ”Vill ni smaka, Mademoiselle?” Han serverar glatt det nya vinet i små plastglas till alla kunder just som de  är i färd med att köpa ost och bröd och grönsaker och ketchup och chips. De flesta ler lite och en liten dam bredvid nickar och säger; ”Jaha, jasså, ja det är i dag ja.”
Själv dricker jag det lätta, uppfriskande vinet medan kassörska och kunder pratar på om vädret, om fotbollen, om VM, om vinet, om politiken, medan butiksägaren fyller på glasen på nytt och jag funderar på om det här vore något för ICA och Coop att satsa på.
I Sverige skulle det vara en given succé.

.

En tanke på “In vino veritas

  1. Visst skulle den franska friheten att bjuda den enskilde medborgaren på vin i livsmedelsbutiken bli uppskattad i Sverige om det inte vore för det svenska överhetssamhällets fasthållande vid sitt
    försäljningsmonopol.
    Svensken är nämligen en vildsint galning som skulle bli än mer vildsint (inspireras att slå kvinnor och barn)
    om det var möjligt handla vin i livsmedelsbutiken.
    Ty som dansken konstaterar: Asien börjar i Malmö.

Lämna en kommentar