På Åland bland solstänkta klippor, lummiga trädgårdar, poolhäng och kräftskivor.

Åland är en otroligt vacker ö med upp emot 29 000 invånare en kort båttur från Stockholm. De flesta som åker hit gör det på kryssningar för att partaja och kliver aldrig av i Mariehamn. Vilket är väldigt synd.
För den som vill utforska ön och framför allt den enda staden Mariehamn blir det som en tidsresa tillbaka till en svunnen era. Ålderdomliga polisbilar. Alla hälsar på alla. Matbutikerna har öppet litet sporadiskt – de två som finns. Det är som en idealiserad dröm om ett idylliskt 50-tal och orörd skärgårdsmiljö, milsvida från Stockholms exploaterade skärgård. Och så finns det också regler som förbjuder icke-bofasta att köpa hus på ön.

Åland har en rik historia, det finns många fornlämningar här och ön intar en särställning som del av Finland eftersom det är självstyrande med egen flagga, egen polis och egna frimärken. Jag har varit här tidigare och då blev det turistande och att springa runt som en tätting med kartor och turistbroschyrer i högsta hugg på kullerstensgatorna – Kastelholm, skeppet Pommern och museer är spännande sevärdheter. Något sådant hinns inte med den här gången. Jag och en kompis är nämligen på besök hos Mia som har hus på ön och som bjudit in till kräftskiva och försenat födelsedagskalas.

Trots att jag normalt klättrar på väggarna och blir rastlös efter en timme på stranden blir det poolhäng på hotell Arken under eftermiddagen efter vi har klivit av båten och ätit en lunch på restaurang Indigo. I ett lummigt utomhuspoolområde med blommande rabatter, sittgrupper och solstolar tillbringar Jenny och jag ett par sköna timmar i solen.

På kvällen blir det kräftskiva hos Mia som bor i ett fantastiskt hus à la Villa Villekulla som hämtat från en Astrid Lindgren-bok om Pippi Långstrump. Små vindlande korridorer, trappor och hemlighetsfulla rum leder kors och tvärs, det är lätt att gå vilse i detta hus som känns levande och välkomnande som alltid. Och vi har en fantastisk värdinna!

I trädgården dukas långbordet upp i solen och det blir mörkt Ålandsbröd, lätt syrlig Ålandsost, vin, kräftor och dill och grillad kyckling (åt mig som inte tål kräftor). Getingarna kretsar som galningar kring bordet, ljuset spelar över markerna denna ljumma sensommarkväll, det är trolskt, vackert, nästan som en dröm när glasen höjs i skålar och sånghäftet blir flitigt använt.

Efter mat väntar dans och nattklubb och vi vinglar hem framåt småtimmarna och stupar i säng.

En härlig  helg i goda vänners lag på en liten ö som förvandlas till en magisk plats under varma augustidagar.