Bussåkningens konst på franskt manér

Att åka buss i Frankrike är en särskild konstart, där allting tycks följa en hemlig artighetskod som jag inte helt listat ut mekanismerna bakom.
När man går på bussen gör man det med ett artigt ”Bonjour” varpå busschauffören svarar (i 99,9 procent av fallen) med ett lika artigt ”Bonjour” tillbaka. Givetvis kan detta vara avhängigt stad, tidpunkt, väder och de båda parternas humör, men i de allra flesta fall är det så det går till.
När passageraren sedan kliver av ska hen gärna säga tack ”merci” och vinka lite snällt mot chauffören som tack för att hen faktiskt får gå av och som tack för resan, vilket chauffören besvarar med en artig nick tillbaka eller till och med en vänlig handviftning.

Idag när föraren av 2:ans buss mellan Cannes-la-Bocca och Cannes klev av sitt tidiga morgonskift vid 14-tiden lämnade han bussen med ett elegant ”Au revoir mesdames et messiurs” slängt över ena axeln. Alltså ”På återseende mina damer och herrar”. Varpå halva bussen ropade samma tillbaka. Läskigt eller bara trevligt? Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag ska tycka…
Jämför med Stockholm en tidig måndagsmorgon på 4:ans buss och man inser snabbt den absurda skillnaden.

Vidare kan busschauffören mycket väl stanna lite varstans längs rutten. Om någon ber att få gå av där det inte syns röken av en hållplats är detta inte något problem.
Annorlunda mot vad vi är vana vid är också den lilla paus som föraren ofta gör vid knutpunkten Hôtel de Ville i Cannes. Oavsett tidpunkt – det kan vara klockan 2 på natten eller tidigt på morgonen – stannar chaufförerna helt sonika sina bussar och kliver av.
Men de står inte bara snällt utanför och dricker sitt kaffe, de småpratar med sina kompisar som hänger på hållplatsen, tar en promenad, flörtar lite och minglar. Kvar på bussen sitter en rad passagerare tålmodigt väntande även när föraren är borta 20 minuter, utan protester.

Resenärerna på franska bussar är annars sällan tysta och stilla. Är det någon som ber om hjälp hjälper man gärna till – idag var det en äldre dam som ville ha en vägbeskrivning. När hon klev av vid hållplatsen började hon gå åt fel håll varpå bussen tvärnitar, tjugo fransmän hänger ut genom den öppna dörren, gestikulerar, pekar och ropar att hon ska gå åt andra hållet. Inklusive chauffören.

Det allra märkligaste med franskt bussåkande till skillnad från svenskt torde dock vara avsaknaden av mobiltelefoner och passagerare som intensivt stirrar ner på dessa under hela resan.
Visst finns det några fransmän som kollar mobilen, men de allra flesta sitter och tittar ut genom fönstret, slumrar till, läser en bok, pratar med grannen. Under hela resan på 15 minuter ser jag bara en enda person förutom mig själv som fipplar med sin mobil.
Och han visar sig vara engelsman.

 

Livet i Cannes – en vecka senare…

Vita sandstränder, filmfestival och rika turister – men Cannes är så mycket mer. De senaste dagarna har  pengarna från privatpersoner strömmat in till förmån för katastrofens offer och volontärer tar sig tvärs över Frankrike för att erbjuda stöd och hjälp till de som förlorat allt i översvämningarna.
När deltagarna på tv-mässan MIPCOM åkt hem, fylls gatorna åter under de ljumma oktoberkvällarna av lokalbor som försöker leva sina liv som vanligt efter stormen och förödelsen.

Medelhavet glittrar turkosblått i fjärran från min lägenhet. Solen steker från en klarblå himmel och en palm vajar stillsamt i vinden. Som på ett vykort. Kvarterets matbutik som varit stängd i flera dagar har äntligen öppnat igen och i bageriet köar fransmännen som vanligt på morgonen för sina baguetter och croissanter.
En dryg vecka efter stormen som tog så många liv och ställde till med sådan förödelse har livet återgått till det normala för de allra flesta – men många har också fått sina hem och affärsverksamheter förstörda och är ekonomiskt ruinerade. I Cannes-la-Bocca är flera av butikerna fortfarande igenbommade och ingen vet när man kommer kunna öppna igen. Ägarna tvingas nu påbörja den plågsamma processen med att försöka få ut ersättning från försäkringsbolagen. En ung brittisk tjej vi träffar på i hamnen i Mandelieu berättar att hennes pojkvän kände flera av de personer som blev instängda och drunknade i ett garage. Själv var hennes pappas hus det enda i kvarteret som klarade sig utan vattenskador, men hela trädgården är nu täckt av lera och skräp och är totalförstörd. Röjningsarbetet längs Rivieran kommer ta lång tid.

image
Men det finns ljuspunkter.
De senaste dagarna har människor skänkt pengar till katastrofens offer via särskilda insamlingsbössor som satts upp i centrala Cannes. Samtidigt har 300 volontärer och lokalbor anmält sig för att hjälpa till att röja upp och stödja de som drabbats värst. Många andra har spontant tagit sig hela vägen tvärs över hela Frankrike ner till Rivieran för att hjälpa till.
Röda korset finns på plats och en kristelefon har inrättats dit oroliga och förtvivlade människor kan ringa.
Gemensamt försöker boenden röja upp efter översvämningarna i sina områden genom att lägga upp appeller på Facebook under paroller som ”tillsammans för vårt kvarter”.

Cannes anses ofta vara en lite ytlig och glittrande kulisstad för de rika och för alla filmstjärnor som åker hit en gång om året under festivalen.
Men skrapar man lite på ytan framkommer en helt annan bild av omtanke, värme och solidaritet – något som märkts tydligt de senaste dagarna i efterdyningarna av översvämningsatastrofen.

 

 

 

Kaos och förödelse i Cannes

Översvämmade butiker, restauranger och hotell. Gator täckta med lera och skräp. Förtvivlade affärsägare som försöker rädda sina verksamheter. 16 döda och tre saknade. Det är facit efter en av de största naturkatastroferna i Frankrike i modern tid

 

-Jag har aldrig sett något liknande, vi var på teater inne i Cannes när det började forsa in vatten genom taket. Pjäsen fick avbrytas och lokalen utrymmas. Jag kom inte ens hem i går kväll, jag fick sova hos min son inne i stan, säger Emilia Castiglione, som bor i Cannes la Bocca, en halvmil utanför Cannes.
-En man lämnade sin bil och försökte ta sig fram genom vattnet men han var nära att spolas med av vattenmassorna, vattnet gick upp till bröstkorgen på honom.

IMG_0293 IMG_0286 IMG_0284 IMG_0283 IMG_0280

Ingen var egentligen förberedd på gårdagens storm och chocken är fortfarande stor. I morse vaknade boende vid Côte d’Azur till förödelse och kaos.
Bilar med fortfarande blinkande baklyktor som svepts med av vattenmassorna längs vägarna, gator täckta med lera och skräp, ambulanser och räddningsbilar på utryckning. Cannes-la-Bocca en halvmil utanför Cannes  är ett av de områden som drabbats värst. Sent i natt var vägarna helt blockerade av enorma vattenmassor – omöjligt att ta sig in.
Under hela morgonen och till långt in på eftermiddagen har butiksägare försökt få undan vatten, beräkna hur stora skadorna blivit och rädda det som räddas kan i de översvämmade butikerna.

Många har troligen lidit svåra ekonomiska förluster.
– Jag har bott här i 30 år och aldrig varit med om något liknande, all elektricitet är utslagen hos oss som hos alla andra men jag hoppas att det ska fixa sig, säger Lin som driver en kinakrog i kvarteret.

image

En av de som blev strandsatta under stormen var Emilia Castiglione.

image

Lin städar undan vatten från sin restaurang

image

Ovädret startade igår eftermiddag med regn och vindar. Vid 20-tiden på kvällen mitt under pågående tv-mässan MIP Junior och MIP.com vräkte regnet ner. Uteserveringarna längs med stranden fick utrymmas av säkerhetsskäl. Jag befann mig tillsammans med vänner nere vid vattnet vid Martinez beach stora partytält (på invigningen av mässan) när himlen korsades av blixtar och regnet tilltog i styrka. Paniken spred sig och deltagarna blev mer och mer skräckslagna när vattnet började läcka in genom taket.
Det som återstod var att vada tvärs över gatan i knähögt vatten in på hotellet mitt emot. En del försökte skydda sig med paraplyer, andra tog av sig skor och strumpor. Inne på hotellet var stämningen märklig och nästan lite hysteriskt uppsluppen, men när strömmen gick och personalen började lägga ut handdukar på golvet för att hindra vattnet från att ta sig in genom dörrarna kände vi att det var dags att ta sig därifrån.
I dag är hotellet helt stängt på grund av översvämningarna.

Dödstalen fortsätter att stiga, nu är siffran uppe i 16 döda och tre saknade. I lilla Mandelieu ett stenkast från Cannes bor en god vän och han berättade under dagen att fem personer från stan omkommit.

Vid 15-tiden på eftermiddagen börjar gatorna torka upp men leran ligger fortfarande kvar i rännstenen och ägarna till den lilla hårsalongen dit jag tagit mig (en av få platser där Internet fungerar) är stämningen tryckt när ingen vet hur det går med försäkringar, förlorade inkomster eller hur framtiden kommer att se ut.