I vulkanens skugga

Två kvinnor sitter och väver och skapar ett vackert tyg. Grönt, svagt blått och skimrande med mönster i rött. Tyget ska de sälja på den lokala marknaden i förhoppning att tjäna lite pengar till förnödenheter. Platsen – Bali, ett stenkast från vulkanen Mount Agung vars senaste mindre utbrott av aska i december skapat stora tidningsrubriker och fått turisterna att fly hals över huvud och avboka resor. Kvinnorna sitter på ett smutsigt jordgolv i ett tält som även fungerar som kök i ett av de tillfälliga läger dit många tvingats flytta efter de sålt allt de äger och inte längre kan bo kvar i sina hus. Några magra höns och kycklingar springer i gräset utanför. Barnen badar i floden och skrattar men de förstår inte riktigt allvaret som de vuxna.
Nyligen tog det sista färskvattnet slut så vatten hämtas i den närbelägna ganska förorenade ån, riset börjar sina och situationen är förtvivlad.
De har bott här sedan september.

Det är märkligt vad vulkanen som figurerar så flitigt i utländsk media inte oroar de som berörs mest av den märkbart. Jag och väninnan är på en guidad tur till Ubud, för att se ett fantastiskt vattenfall, en kaffeplantage, ett konstcentrum och ett av de mest berömda templen. Och så stannar vi till vid ett av lägren som vuxit fram i vulkanens skugga ganska långt in i inlandet norr om turistområdena Seminyak och Legian.

Ledaren för lägret, en lågmäld man i 50-årsåldern som tidigare jobbade som lärare, berättar att hans föräldrar upplevde det stora utbrottet 1963, då mer än 1 000 människor omkom. Själv var han bara ett barn och det är inte vulkanen som oroar. Det är hur han ska kunna se folk i ögonen och fördela ransonerna när de sinar och hjälpen dröjer. Han liksom många andra tvingades sälja det mesta de ägde och sina djur när regeringen införde en säkerhetszon nedanför vulkanen. Och nu sitter de liksom många många andra fast. Totalt handlar det om över 17 olika läger.

70FE0926-CDB3-4B5D-BB5E-CE9562885966

Men barnen är inte blyga, de kan inte sluta leka eller ropa. De följer oss i fotspåren vart vi går. Framtiden är oviss men de hittar fortfarande ljusglimtar som bara barn kan. Trots vardagen i vulkanens skugga.

2D97884A-3EC7-490C-BAFB-7D9E14DBAD61

Lämna en kommentar