Det finns framför allt två sorters djur i fjällen som det är bra att känna till och som man ideligen stöter på. Mygg, knott och tydligen bromsar (dessa delar jag in i en grupp för de tillhör den ursprungliga faunan) är den första. Turister är den andra.

Den andra typen av djur kan i sin tur delas in i huvudsakligen tre underarter:

• Barnfamiljer (en av den mest förekommande och smått tröttande och högljudda sorten som är uppe prick klockan sju när frukosten öppnar och ser oförskämt pigga ut trots den tidiga timmen).
• Seriösa backpackers som kommer bärandes på enorma ryggsäckar med dinglande tillbehör som vattenflaskor, kåsor, sovsäckar, tältpinnar, hoprullade tält och spritkök etc fastknutna och som är utrustade i de perfekta vandringskläderna och skorna. Ibland med eller utan hund. De vet exakt vilka byxor, tröjor, jackor och kängor som ska bäras i vilket väder och hur. Ingen är sminkad. Deras ryggsäckar dyker upp överallt; utomhus på bänkarna och inomhus i ett hörn i receptionen. De handlar rejäla kartor över vandringsleder och fjällområdet, pratar om att gå Kungsleden (totalt över 40 mil) medan jag själv står där med min lilla vikutbara broschyr som hotellet tillhandahåller över leder på några kilometer vardera och känner mig dum.
• Utländska turister, som bär en viss likhet med både kategori 1 och 2 men hamnar någonstans mittemellan. Enligt en tjej i personalen som står i den lilla butiken som ligger inrymd i hotellet där man kan köpa allt ifrån torkad renkorvsnacks till pulversoppor, mjukost, bananer, souvenirer, kartor, kläder och glass, så brukar tredje kategorin vara en stor grupp bland gästerna. Hon skakar på huvudet, tyvärr inte i år p g a Coronan. De utländska turisterna torde i övrigt bli förfärade av priserna på menyn. Även om det ser gott ut med älg Rib Eye med pommes, rödingfilé eller rosastekt reninnanlår med kantarellsås så hamnar en huvudrätt på 290 kronor och tre rätter på 440 spänn. Ett glas vin kostar 95 kronor.

Tilläggas kan att djur nummer 1 också upplever en festlig semester med några månaders muntert kalasande på djursort nummer 2 dessa ljusa sommarnätter.

Var jag själv hamnar bland underarterna är tveksamt. Glittrig t-shirt är nog jag ensam om att ha med mig, partyklänningen var nog inte rätt val heller, liksom väskan på hjul det ser jag bara en ytterligare som har med sig och hon verkar vara japan. Men tack och lov har även vindtygsjacka, regnbyxor, vandringsskor, regnställ och varma tröjor packats ner. Och whisky.

Lite snacks på vägen finns att köpa i butiken på turiststationen

Den första längre turen jag testar går till Kårsafallen, cirka en mil tur och retur. Kårsafallen i Kårsajåkka (Gorsajohka) är beläget strax innan älven rinner in i Abiskojåkka. Trots att vandringslederna är lika trafikerade som Södermalms hetaste hipsterbar en lördagskväll visar det sig att det är TIDIGT på MORGONEN som gäller om man vill vara för sig själv så följaktligen är jag uppe och på väg redan vid 08.00.  Före barnfamiljerna. Tro det eller ej. Vilket innebär att jag vandrar stora delar av sträckan helt själv med morgonsolen i ansiktet som letar sig ner bland dvärgbjörkar, buskage och snår.

Mängder med blommor täcker marken den första sträckan som löper utmed älven. Smörboll, skogsstjärna, klöver och skogsnäva hör till de vanligare sorterna men så småningom syns andra arter som hönsbär, rödblära, gullbräcka och kanske till och med fjällsippa. Överallt fladdrar blåvingar omkring. Smala träspångar löper över vattenfyllda myrmarker som glittrar i solen med snötäckta fjäll vid horisonten. Tydligen har det regnat mycket de senaste veckorna, vilket visar sig genom att det stundtals är ren lera och sumpmark och ibland små bäckar man får ta sig över. Skorna blir blöta. Solen steker i nacken. Undertecknad tar av sig jackan och går i ärmlös topp vilket kommer visa sig vara en MYCKET DÅLIG IDÉ på kvällen.

Den ena vyn är vackrare än den andra, men till sist ligger Kårsafallen där med sina strida strömvirvlar och lilla träbro där vissa delar av övergången saknar räcke att hålla sig i, oklart varför, vilket gör att de som ska gå över balanserar sig fram på träplankorna likt lindansare med armarna utsträckta. Ett felsteg och du faller rakt ner i det virvlande vattnet. Det är obeskrivligt vackert och vilt, med skummet som yr i luften, den dånande forsen och de branta klipporna där växter och små dvärgbjörkar klamrar sig envist fast över stupen.

Så småningom lägger jag mig på picknickfilt i ljungen för att vila fötterna. Forsens sång ljuder i mina öron men det är ganska skönt att ligga i solen. Efter en stund påbörjar jag vandringen tillbaka. Myggen följer mig lika glatt i spåren som tidigare.

Väl tillbaka på hotellet på kvällen visar det sig att jag har umgåtts med diverse djur i kategori nummer 1 (mygg knott m.m) i stort sett hela dagen. Det kliar överallt och här och var slår det upp större röda bulor, varav en i storleken av en golfboll på ena axeln. Enligt en ur personalen kan detta dock tyda på att det är en broms. Eller möjligtvis resultatet efter en hungrig svärm knott.

Facit från första dagen är att det är fantastiskt vackert. Men lite besviken över djurlivet…