Tåg genom Alaska

I avlägsna delar av Alaskas ogenomträngliga skogar där järnvägen löper mellan sly, snår och mossar kan den trötte backpackern ställa sig nära järnvägsspåren och vifta med en flagga – eller veckans smutsiga t-shirt, vad som nu råkar finnas till hands … Fortsätt läsa

Älgmacka och Lambrusco i Stefans stuga

Vi är tillbaka i Fairbanks efter en helt fantastisk helg i Barrow. Dessvärre såg vi inga isbjörnar men där emot en helt otrolig värld av svart lavasten, öde vindpinad tundra, ett blankt hav, små hus och kyrkor och en befolkning som fortfarande kämpar för att överleva på ett av världens mest ogästvänliga områden.
Tack till världens bästa värdpar; Carrie och Alan som lånade ut sin extrasäng och luftmadrass och som hjälpte oss med allt och stekte pannkakor på morgonen!

Fairbanks.
Här hade vi tänkt hinna med lite sightseeing på måndan men det slutade med att vi gick till the mall och letade febrilt efter en matbutik. Nicole pekade glatt på en ”Sam’s” men när vi klev in visade det sig vara en ”Galne Gunnar” för Alaskabor. Storpack av allt, 40kilo kött, enorma biffstekar, 20 munkar, 40 chipspåsar, 11 par strumpor till och med storpack av vin- och spritflaskor.
Man kände sig som Alice i Underlandet.
Till slut hittade vi en mer ”normal” mataffär och kunde proviantera inför morgondagen.

Kvällen har annars varit perfekt och tillbringats i glada vänners lag.
35-årige Stefan Milkowski bor 7 miles utanför Fairbanks i skogen. En av de trevligaste personer vi träffat längs vägen.
Han är frilansjournalist från New York men bestämde sig för att flytta till Alaska för några år sedan och byggde sig en stuga mitt ute i ingenstans. Här finns inget rinnande vatten eller toalett (toan finns i en separat byggnad ute i skogen), maten lagas på en enkel kokplatta och värmen kommer från en järnkamin i det enda rummet. Men i frysen finns fullt med älgkött från egna jaktturer, hyllorna är fulla med inlagd lax i små glasburkar och väggen täcks med inbyggda bokhyllor där man hittar böcker om Alaska och dikter av Rilke. Veden hugger han själv från träden på tomten.
Stefan hämtade upp oss i Fairbanks med pick-upen och vi tillbringade en trevlig kväll med att äta älgmackor och dricka Lambrusco. Sedan en sightseeingtur för att se det lokala nattlivet innan han släppte av oss Down-town igen.
Nicole har däckat, endast Ninna är vaken…

Top of the world

IMG_4312Allra längst upp i Alaska ligger Point Barrow som också kallas för ”Top of the World”.
Det är så långt norrut du kan komma på den nordamerikanska kontinenten, på andra sidan det oändliga havet ligger Nordpolen och mitt emellan sträcker sig det oändliga Ishavet.
Jag och Nicole tar en taxi med en pratsam thailändsk taxichaufför på en timmes tur genom ett öde ”månlandskap” av svart lavasand och jord. Här och var några rostiga gamla bilar. Inga träd, inga buskar, ingen växtlighet utan bara denna oändligt platta horisont och svarta sand. En bit av evigheten
Längs vägen ligger övergivna och förfallna hus, bråte och möbler och tomma gungor vajar i vinden. Alla dessa mänskliga spår på de oändliga vidderna utgör en mycket märklig tavla. Som om människorna som bott där bara plötsligt försvunnit därifrån. Den före detta byn används enbart som campingplats för jaktlag. Några barn leker på en förfallen lekplats mitt bland all bråte. De tittar upp för en sekund när vi åker förbi och återgår sedan till att leka.
Till slut är vi framme vid den allra nordligaste punkten av alla och blickar ut över ett ändlöst hav som sträcker sig ut mot horisonten och in i oändligheten. På avstånd en familj innuiter på väg ut i fiskebåten
Kylan och vinden biter i kinderna, sanden klibbar fast i skorna och taxichauffören, glad som en lax, envisas med att ta foton på OSS med honom:
”If I had known all Swedish people were like you I would have gone to Sweden straight away” säger han och flörtar hämningslöst.
och sedan skingras plötsligt molnen och solen bryter fram några dyrbara sekunder och skiner ner på fiskebåt och hav.
Och den mest ödsliga platsen på jorden förvandlas i några sekunder till en magisk plats målad i silver och ljus.

Här är det jul året runt!

IMG_9417

Skäggiga män finns det gott om i Alaska

Skäggiga män finns det gott om i Alaska

IMG_4156Polkagrisrandiga lyktstolpar, ljusbelysningar och tomtens verkstad komplett med renar och leksaker. Utanför Fairbanks ligger North Pole. Den lilla staden med det lustiga namnet grundades och har invånare. Här finns en skola, postkontor och ett litet mall.
Nicole och jag tog en något skraglig buss ut på de stora men glest trafikerade vägarna. Här känner alla varandra och med tanke på SL intressant med en chaufför som glatt hälsar och önskar varenda resenär ”A good day” när man kliver av.
I vilket fall så klev vi av vid Santa’s House och fick titta på renar (som såg extremt uttråkade ut i sitt hägn) och in i huset som var ÖVERFULL med julpynt. Ljusslingor, kulor, en ”Snobben”-krubba, leksaker, änglar, tomtar, snögubbar.
Mycket dock så dyrt, överpriser för tomtar och kepsar märkta med ”Made in China” på. Hade dock en dejt med min första skäggiga Alska-man.
Nicole och jag har efter två dagar kunnat konstatera att män här bär skägg. Och kör pick-up-trucks.

Dag 1 – Fairbanks i regn

IMG_4160IMG_4128

IMG_4135

IMG_4141

IMG_4142

IMG_9379

IMG_9410Första dagen i Fairbanks och vi började morgonen med hemmagjorda blåbärsmuffins, äggröra, hash Browns och korv på det lilla mysiga B & B där vi bor.
Sedan – ut i regnet.
Fairbanks är en liten, märklig stad mitt ute i ingenstans i Alaska som har ca 32 000 invånare (2011). Den är omgiven av stora skogar och är det inte mulet så ska man kan kunna se Mount McKinley på avstånd.
Rostiga bilvrak lite här och var. Vänliga människor. Några spridda Diner’s. En eller två pubar med skäggiga män som på Söder. Kontrasternas stad.
Villatomter med amerikanska flaggan och prunkande rabatter med rabarber, solrosor, fingerborgsblommor överallt. Husen ser sjabbiga ut tills kliver kommer in och då öppnar sig en helt annan värld inuti.
I går hann vi med ismuseet (med bl a 45 minuter lång film om norrskenet sett från alla möjliga håll och vinklar), ett trevligt museum om Alaska och Athabascan urinnevånarna samt en tur till Nordpolen (se separat inlägg).
Kvällen avslutades med alldeles för dyr pizza på en grekisk restaurang där servitrisen bad att få se leg när jag beställde in ett glas vin.
”You know, if the police comes and we haven’t checked your id we’ll get a pretty heavy fine”. Jaha.